kvällsfunderingar
Hur går det med maten och allt nu då? Ja jag vet inte riktigt om jag ska vara ärlig... Det känns konstigt. Jag har kommit väldigt långt, men jag har en del kvar att jobba med. Men när vet man när man är frisk? När vet man att behandlingen inte längre leder någon vart? Svåra frågor. Är det när man uppnått en viss vikt? -nej. Är det när man kan hantera sina tankar? - ja kanske. Men jag vill inte leva med mina tankar resten av livet... ska jag bli bra ska jag minsann bli helt frisk. Jag vill inte leva ett halvdant liv med en massa nojjor, fasoner och sjuka beteenden! Men det är mycket att ändra på och många nya vanor att befästa... ett helt nytt sätt att leva, och det skrämmer mig.
Men jag ska fixa det här, på ett eller annat sätt
Om du vill kommer du att fixa detta Johanna. Det är jag helt övertygad om. Du är stark. många varma kramar
Underbart att läsa...du fixar detta,bara du nu inte låter dig luras av "storma" så du blir tillbaka på 0 igen!
börja att försöka äta lite mer än vad du brukar,jag tror ändå att du har full koll och inte äter något mer än vad du behöver enligt din vilja,men tänk att du tar något mer än vad du egentligen vill så kanske du övervinner ännu en ångest!
För tanken är väl ändå att du inte skall gå och tänka att( oj nu har jag ätit för mycket) vilket jag kan tänka mig att du tänker ibland!
Du kan gott börja njuta av maten och det finns inget " för mycket " när det gäller din vikt!!
BÖRJA NJUT!!! mjuk glass är mumsigt...
KRAM PÅ DIG!
Hoppas du kommer ner till oss?
HELENA;PER ;Ebba å Anton.
