snuttefilten

Sitter nu framför datorn på behandlingshemmet igen. Dagarna i värmland var superbra och jag hade det jättetrevligt. Det var mysigt att träffa familjen och bara få vara johanna. Maten gick mestadels bra, men jag vet vad jag ska jobba med nästa gång jag åker på permission. Jag har väl tänkt innan att bara man bestämmer sig så blir det lätt, men tyvärr är det inte så. Man måste kämpa som ett djur. Och bara för att man ställs inför nya val och är i en annan miljö så blir det så mycket svårare.

Igår träffade jag min prins som jag inte sett på flera flera månader. Det var ett kärt återseende och jag blev så glad över att se honom. Gnistan i hans ögon var tillbaka! Vi gick ut på krogen och jag försökte göra vad mamma sagt till mig... att skita i alla dumma tankar och ha kul! Ta några glas som vilken annan människa som helst. So I did that. Och resultatet blev väl inte så lyckat. Även om jag inte drack så mycket blev jag kanonfull. Polisen fick komma efter stängning för ajg var knappt kontaktbar. Jag har inga minnen kring det och det skrämmer mig lite. Bara jag inte har betett mig illa, jag skäms så oerhört. Det är inte direkt likt mig att bli så kanon!

Så nu har jag lite smått panik över att jag faktiskt drack alkohol. Många dumma tankar och jag känner mig superonyttig och äcklig, men det är väl storma som vanligt som försöker få mig at inte gilla livet.