Vilket tjat
Ångesten har varit på besök ett par gånger idag och det har fått mig mycket rädd. Varför är det så att man är rädd för något så basalt som mat och ätande? Vad är det som har gått snett för att man inte kan tycka om sig själv?
Jag har börjat oroa mig för hur jag kommer reagera på de kommande patienterna... hur kommer de vara? Är de motiverade? Det värsta som kan hända är att de fuskar, går emot reglerna, triggar de andra patienterna, är väldigt utåtagerande m.m... Giv mig styrka. Nä men johanna, måla inte fan på väggen än, det kanske blir jättebra!
Saknar mina underbara vänner och familj
Är du fortfrande ensam patient? Hur många kommer ni bli?
Johanna, jag fattar att det är svårt när man är lättpåverkad.. Men jag har kommit till den punkten nu där jag har fattat att det kmr alltid vara människor som kmr att påverka en negativt, men jag vill inte att dom ska förstöra min väg till att bli frsik. Det får bara inte hända! Ingen annan ska få förstöra för DIG, du är värd så mkt bättre än att en patient som förmodligen inte har insett att det friska livet är den ända vägen ska förstyöra för dig. fukosera på dig själv och va med människor som vill nå det målet du vill. Du är en riktig kämpe johanna och jag vet att du vet allt dehär jag skriver, men försök att tänka på det i jobbiga situationer...
ALDRIG ska ngn stå ivägen för dig!! Ta hand om dig hjäratat tänker på dig! KRAM <33
Ja, nu har väl dom flesta fattat att dom förlovat sig ^^
