snuttefilten

Även om man försöker vara stark och inte bry sig om vad som sker runt om kring en, så är man inte mer än människa. Det är självklart att jag påverkas av hur min omgivning mår, det är inte något jag bara kan koppla bort. Är någon ledsen känner jag det djupt i mitt hjärta och jag skulle göra vad som helst för att trösta och hjälpa.

Denna dagen har i största drag varit kaotisk. Många tjejer har mått dåligt och personalen har varit mycket förvirrad. Vid dessa tilfällen frågar jag mig om jag är på rätt ställe. Ena stunden är det dagisvarning, och andra stunden likt ett dårhus. Jag vill verkligen inte vara här, och med det menar jag inte att jag ej vill bli frisk utan jag frågar mig om detta är rätt ställe för mig. Min tillit till personalen är inte på topp det kan jag ärligt säga, och jag är inte den enda som känner så här.

Tänk att kunna få vara med sina vänner, klara sig själv och bestämma över sin egen vardag. Det är några av min högsta önskningar just nu!



Ser det inte helt underbart ut? Det är hit jag flyr när ångsten pickar på